Telefonmys
Sovit som en sten inatt, med ett leende på mina läppar för hon med stort H skulle ringa mig på förmiddan. Så man har legat lite på lur här på morgonen och väntat på telefon. MEN idag var det ingen sockerlen, härlig röst som ringde först i min mobil. Nej det var från bilverkstan, de ville ha in min bil mellan 07:30-08:00 på torsda morgon?? Hur jag nu ska orka vara på plats vid den tiden är för mig en gåta, fast datorn i bilen måste ju lagas så det blir att masa sig upp.
Ligger just nu och bara väntar på att hon med STORT H ska ringa. Jag skicka givetvis ett sms direkt efter att jag lagt på luren från verkstan. Hon med stort H är bara så underbar, det är hon som ger mig den där glädjen i livet som man önskar att alla kunde få känna av någon gång. Klockan tickar och hon borde snart vara hemma nu =)
Idag bräda jag Matin Stenmark, tro mig det kändes skönt
Kan ju säga att efter regn kommer solsken.
Igårkväll var en MÖRK som aska. Fast när man vaknar till liv dagen efter av en mycket vacker stämma i telefon och det är inte mamma som ringer så blir man överlycklig. Jo det e ok att morsan ringer men denna rösten får mig att le så där tokmycket. Hon var påväg till jobbet och passade då på att ringa mig precis när jag satt på mobilen. Så lyckan var given att denna dag skulle bli kanon.
Vid 11 så kommer det sms från Lena (detta mellan alla sms från henne med STORT H) Jodå min vän Lena hade precis då landat i Thailand och var TVUNGEN att skicka ett sms för att berätta att där var +30 grader *Grrrrr!!! Sånt gillar man verkligen då man sitter här i Sverige å fryser röven av sig direkt man e utanför dörren. Så TACK för den Lena.
Efter massa sms och även en långlunch i telefon med min STORA kärlek så kommer ett GISSA VEM som är i butiken sms. Fatta ju direkt eftersom hennes stora idol e Martin Stenmark. Givetvis så hade jag rätt med. Hon skicka sms och berätta varje steg hon tog i butiken där hon jobbar. Sen efter att jag blivit riktigt plågad så ringer denna sockerljuva stämma upp mig och ger Martin mycket gott betyg på att vara trevlig, givetvis var han mer läcker i verkligheten. MEN att han inte skulle ha en chans att bytas ut mot mig =)
Du kan ju fatta att det sköt mig iväg som en fullträff på golfbollen av lycka, självförtroendet blev mycke bättre att handskas med. Inte direkt man brädar en kille som Martin, säkert inte den sista heller =) Känner mig jätteglad just nu och det är väldigt svårt att dölja med det stora flin jag har i mitt face just nu.
Jag vet hur det är att må skit i livet. När jag kommer ur geggan och mår som jag känner mig just nu så kommer tankarna på de som inte har det stora stöd jag har runt om mig. De som inte får dessa sms eller samtal. De som inte ens grannen känner till eller kanske inte ens sett. Fyfan säger jag vilket liv de har, för tro mig de finns i större mängd än vad man kan tro. Ett enkelt hej till den man sett många gånger pasera förbi en på gatan utanför dörren där man bor kostar inget, men ett hej och leende kan rädda livet på den som är djupt ner i skit och känner sig ensam på livets väg. Bara känna känslan av att man inte är osynlig ger värme i hjärtat. Nu runt jul när alla springer omkring och handlar klappar till sina nära och kära så är det extra jobbigt för de som ingen har att dela denna högtid med så kosta på dig ett enkelt hej och detta leende så kommer dagen kännas bra för dig och absolut för den du gav det till.
Så lova mig du som läser detta nu, LOVA mig att nästa gång du ser den ensamme paserar dig, den du sett så många gånger förr. Ge ett leende och säg hej! Man behöver inte göra det till alla man möter men den man misstänker e väldigt ensam i livet är värd denna
Kram på er alla från en lycklig Pelle Pop
HATAR verkligen mig själv just nu
Det är liksom inte kul när man får dendär känslan av att man inte passar in riktigt. Alla omkringen är vackra och felfria, sen är man där mitt i allt och känner sig som om man vill försvinna.
Värst är det när man blir bjuden på fest och man dyker upp, lätt e det då att den där förbaskade fasaden klär på sig snabbare än ögat. Vad tänker de, vad tror de man är för clown? Jo jag ser mig själv som en kass clown utan nått att komma med. De första frågorna som man blir "dömd" på är vad jobbar du med? vart bor du? Då är det kört för mig! Jag har liksom inte de där sociala i samhället som ett jobb och därför råder det ingen tvekan hos vissa utan honom är det fel på. Bor man sen inte i det "bästa" område så får man ställa sig på balkongen och röka resten av kvällen, för ingen skulle mörka om man frös till is och ramlade ner liksom.
Har man sen tillråga på allt riktigt starka känslor för någon så blir det som grädde på tårtan. Duger man verkligen? Är man rätt för denne? Vad har jag att ge? Kommer hon se mina brister och fel direkt? Shit! denna lista kan göras lång. Men känslorna blir svarta som sot om en småsak dyker upp som egentligen inte är något fast svider till i hjärtat.
Livet är lite för pressat just nu och jag har svårt att hålla i trådarna, känns som jag vill springa runt hela världen just nu och bara säga förlåt till alla. Man har säkert trampat sönder någon fot här och där genom resan. Jag är livrädd för mig själv när detta kommer smygande på mig som raketost. Jag missuppfattas väldigt lätt, får dumma tankar och blir väldigt osäker på mig själv, mer än vanligt då. Det mest underbara nu vore att krypa upp i den famn hos den man har känslor för och känna sig trygg, nu känner man sig bara som den där dammiga nallen i hörnet.
Jag har fått höra att jag skriver väldigt fritt. Vissa undrar verkligen genom andra då hur jag kan va så öppen om allt detta. Bloggen är mitt stöd när jag fastnar i livets gegga och kört fast med båda fötterna i skiten. Det enda som hjälper då är en glad ton i mitt öra eller skriva av sig här så fingrarna får skavsår. Jo jag vet att jag försöker skoja bort det hela men sånt e livet.
De som inte känner mig eller inte vet nått om mig ser mig som kaxig och en kille med för mycke självförtroende. Det enda de ser då är en del av fasaden som jag tydligen inte kan sudda bort helt, men tro mig jag sliter verkligen med att få den väck. Problemet är att under den fasaden är jag en väldigt känslig person som kommer fram då, vet liksom inte hur jag ska hantera den alla gånger.
Jag skulle önska att om någon läser detta och känner igen sig skrev en kommentar till mig här. Börja skrivandet med PRIVAT så fixar jag till det så ingen annan kan läsa det du skrivit. Skriva ord betyder mycket att få läsa när man mår apa.
Lätt att gömma sig bakom sms
Seglet brast och jag la mig i sängen. Sabla trist egentligen för då jag ikväll skulle bort och se på film hos en kompis. Fick avboka och stanna hemma =(
Det rör på sig i tankarna och det finns oro fast det inte behöver vara så.
Jag känner mig som den nallebjörn jag är, fast just nu slängd i ett hörn där jag får ligga och damma lite.
Jodå jag kom hem och skulle i duschen för att dra iväg igen. Men min ålder gjorde sig påmind som den gubbe man e, sättare sagt som man blir sedd för jag känner mig då inte äldre än 23år. Varför kan inte livet vara en saga istället för detta när man inte vet vad som lurar runt nästa hörn. Ska banne mig snart ha reflex på mig så jag slipper bli överkörd mer. Jo det är mina dumma tankar som gör mig till detta. En klump i magen av oro liksom, som ligger där som den stora sten på gränsen till ett berg.
SMS tjänsten tycker jag är ett helvete. Den ger folk möjlighet att säga sånt i skrift som ej vågar sägas rent ut. Man får ett sms sen ringer man upp och då kopplar mobilsvar på eller så blir man tryckt av så det tutar upptaget??? Jag funderar seriöst på att ha mobilerna avstängda mån-ons denna vecka, för jag fasar att snart kommer det text i rutan som är skrivet på de vis jag INTE vill läsa. Men det är snarare så att jag är enormt trött och tolkar saker helt galet.
Jag vet att det är skrivet här just nu så att det går inte att fatta vissa saker av detta. En sak är säker och det är att en nallebjörn som jag faktiskt är har en enorm rädsla att bli slängd i ett dammigt hörn pga att nallen blitt gubbe och 2 old för att duga. STORT behov av en semester finns, får banne mig dra nu efter jul/nyår. Helst skulle jag vilja dra redan nu och då lämna mobilen hemma för att ladda upp mig själv en hel del.
Innan jag lägger ner mitt huvud på min ljuva kudden för att släcka denna dag så vill jag tacka för de varma kommentarer jag fått. Det är glädje att läsa då man märker att det faktiskt finns några som läser.
Nattisnatt alla goa
Jag är inte välkommen =(
Tänker på dig
Kram & Grattis
Lucifer verkar vara min bror
Hur skönt är det inte att vara nyrakad och nyduschad, lukta gott och facet e lent
& skönt. Sen hoppa rakt ner i säng där man bäddat nytt, men tro inte att lakanen är manglade=) Det är väl typ de enda jag har att njuta av, ensam, naken fast ren.
Jag vet inte vad jag gjort för allt barkar åt helvetet verkar det som. Jag har därför lagt ner massa forum där jag vart medlem dock ej aktiv så mycket sista halvåret. Funderar även på att lägga av med bloggen, inte lika kul längre om man säger så. Det bästa vore om man kunde dra ur sladden till nätet helt och bara försvinna helt.
Lyckan verkar inte vara min grej helt enkelt. Jo jag tror på ödet, fast idag ville jag verkligen inte tro på det. Det ringer i telefonen under samtalet ett X antal gånger, ringer på dörren osv. Vet inte vad jag ska göra längre liksom, hoppas verkligen inte att allt e kört men det känns så nu=(
Ska försöka somna till "Fyra Bröllop & en begravning" Vi får se vad det blir för lilla mig i framtiden =(
