pellepop

Lätt huvudvärk stundar. Nattens mörker är här i vår lilla stad. Skulle ha städat och fixat idag men kom bara till halva vägen innan kroppen la av på mig. Tankar föder min vilja till att vara vaken om nätterna ibland. Typiskt att just denna natt ska vara en av dem. Ska man känna oro? Ska man lida genom att få en dålig sömn? Kommer mitt halvt ostädade hem godkännas? Kommer loppmarknaden att ge något eller ska man lägga av helt? Kommer jag att bli frisk?

Bara några av tankarna som rullar runt i skallen just nu?

VARFÖR ska det va så svårt att släppa efter på hur man tror andra tycker och tänker. Målar man grått eller svart? Varför inte måla grönt och säga: Jag skiter i vad de tycker om hur jag har det för det är mitt hem, de får väl fortsätta städa då om det inte gillas.

Tankarna om framtiden man inte vågar ta i denna natt finns men man skjuter bort dem från sig. In i det mörka hålet av ovishet med dem igen. Närmar jag mig ens med lillfingret på de frågorna så är jag dömd till en helt sömnlös natt och en levande zombie imorgon. Nej klockan är ställd på 07:00 och jag ska hinna dammsuga innan jag drar härifrån imorgon, helst ska jag ha plockat undan mera. Skulle man inte fått besök denna helg så hade jag sovit som en prins nu och sluppit oroa mig för morgondagens ord som kommer när min dörr öppnas.

Shiit va jag babblar. Kanske bättre att prova med lite sömn igen. Snurra runt å finna ställningen eller läget man vill sova i och sen verkligen försöka få en blund i ögat. För imorgon är man hora igen, ja alltså när jag säljer så gör jag det helt och hållet som det skulle va min egna kropp jag ger bort för en billig peng. Mina problem är som bortblåsta när jag väl har kunder och får trissa på dem något som de egentligen kanske inte behöver, men jag ger dem tron på att de kommer att behöva det =)

För-i-helvete John Blund var är du?