pellepop

WOW såg en underbar film nyss, en sådan som man inte bara kan släppa taget från. Man får en diagnos och hela livet ställs på kant, en tragisk fast helt underbar film som sagt var. Vill du le och känna glädje så ska du försöka se "Last Holiday" denna går just nu på canal+

Varför ska man oroa sig för morgondagen när inte ens denna dag är till ända? Man vill ju ta hand om livet och fylla det med en massa glädje istället för alla tråkigheter man tvingas få reda på varken man vill eller inte. Jag tror ju att skulle all media ge oss goda och glada nyheter istället för krig, misshandel och all annan smörja så skulle vi alla vara gladare och le mera än vad vi gör idag. Känslan av att vara kär ger en just den glädjen, man skiter fullständigt i all tråkighet som sker i omgivningen, man är förtrollad och blind helt enkelt. Man blundar helt enkelt och gräver inte ner sig i alla tråkigheter som median ger en i rutan, löpet eller via grannar som snackar om det senaste tragiska som hänt. Sure! säger säkert en del som läser detta nu, killen lever i fantasilandet bland små fluffiga moln och allt är glatt. So what! om jag gör det och skiter fullständigt i alla problem för en stund och bara andas lycka med mycke glädje. Att gräva sin egna grav som jag gjort för länge leder ingen vart, man gräver bara djupare i geggan.

Den dy jag faktiskt lever i och gjort i många år måste ta ett slut någon gång, det är time att fylla igen graven och börja leva. Varje dag som går är en dag mindre i ens liv, ingen tid att spilla mer.

Jag är så tacksam för den flytväst jag tilldelades för några månader sen, ett stort hopp tändes i mitt hjärta och jag kände mycke glädje och ännu mer kärlek flyta i mitt blod. Bara veta att det finns någon som älskar mig och vill vara med mig är en känsla som ger mig allt i livet just nu, visst är det tokigt men man önskar alla fick känna det minst en gång i livet för att kunna förstå meningen med varför vi blir till och får den chans till liv som vi faktiskt har. Tror inte att denne som gav mig flytvästen och förstahjälpen i form av mun mot mun metoden genom fantasin förstår hur glad jag är att just hon med STOR H dök upp just då. Ok återigen så anser nu några till att, ja denna killen är verkligen uppe i det blå. JA? så om jag är det då, alla har rätt till att känna lycka som sagt var.

Ok nu till verkligheten en stund då, så att du som tror jag har fått fjäderlös pippi i fågelholken och drar några bloss för många av nått starkare än cigg håll dig kvar ett tag till och läs för jag vill berätta nått lite extra nu. Jo jag var på party ikväll och inget vanligt party där vi män brukar dyka upp, ett party där det säljs en massa silicon & plastsaker en del hårda och en del mjuka med trevliga former till rimliga priser, nej inte försäljning av sexleksaker då da för den med normal fantasi genast skulle tänka annars utan ett Tupperware party bland plast och siliconprylar, kvinnor och barn plus en matglad blandning mellan bebis och barn =) Ok jag vet att det är ingen normal plats för en man att vara på men tro mig denna kväll gav en hel del att tänka på faktiskt.

För det första så blev jag bjuden in i kvinnornas hemliga värld. En värld som häpnade mig helt kan man säga utan att ljuga. Men det var oxå en stund för att komma ifrån verkligheten för ett tag. Det börjar bra med att jag var givetvis sen, skulle ha vart där redan 18:00 men den tiden sprack för mig. jag dundrar in i Lenas vardagsrum snarare 20 över och hälsar glatt på alla kända och okända face. Pernilla som höll i det hela var en aningen nervös och det gjorde inte det hela bättre med att jag kom in där i kvinnornas heligaste möte som sker då och då i varandras vardagsrum. Men jag hade inte missat något för Pernilla hade inte kommit igång riktigt än med att demonstrera de olika sakerna och för en uteätare som jag är så har dessa grejer bara setts i olika kök dock ej mitt egna. Men jag hitta snart en plats mitt bland damerna och sjönk snabbt in i Tupperwares otroliga utbud av grunkor. Nej jag tänker inte sälja in några saker till någon här, men insåg snabbt att frågan kom upp i min skalle hur mycke enklare matlagningen faktiskt skulle kunna vara med dessa produkter. Med dessa saker som visades så skulle även jag kunna baka lite gott bröd hemma, för det fanns en uppsjö av saker till det med givetvis.

Jag var såld på produkterna men min matlagning är minimal och bakningen ska vi inte ens prata om för den finns inte i mitt hem. Lena hade glatt gett info bakom min rygg hur jag förvarar mina ägg så jag gav en del glada skratt märkte jag. Man kan inte hjälpa att med födseln så kom där en snopp och inget sinne för kökets arbetsyta, jag vet nu att äggen ska stå i kylskåpet och inte på köksbordet. Men är man sugen på äggmacka en kväll så köper man ägg, är då 6 packen slut får man köpa 30pack, göra 4 äggmackor och sen glömma bort resten av äggen så ursäkta för att de inte blev ståendes i kylen =) Nåväl nu har de gått ur tiden och ska slängas ändå.

Åter till själva partyt. Jag fastna givetvis för en produkt extra mycket som jag kunde se i min fantasi att denna klarar jag mig faktiskt inte utan. En röd bytta som man bland annat kunde koka ris i micron med. Strålande tänkte jag denna ska jag bara ha, för fy fabian så trist det är att ens försöka lyckas koka ris och sen med möda och svett försöka göra ren en gryta där risen kokat fast i bästa fall, för i mitt fall så har de garanterat bränt fast. Så nu är de problemet ur världen för jag har köpt Tupperware =) 319:- kosta det och kommer om några dagar. Om den faktiskt kommer att användas i mitt kök eller alls är en annan femma, kan ha godis i den om den annars så det löser sig. Kommer nog fortsätta äta ute så länge som jag lever ensam ändå.

Nu till själva poängen med allt detta skrivande. Lycka var ordet och lycka var känslan. Pernillas lilla dotter var med och den solstrålen skratta med mig eller åt mig, Lena påpeka att man kan väl inte annat göra när man ser dig =) Det förklarar då varför lilla Elin mest såg rädd eller skrek rakt ut när kvinnorna försökte göra grimaser, fasen några såg snyggare ut då de försökte få till ett funny face. Men att sitta där och lilla Elin att le gav mig iallafall värme inombords. För vad kan vara mer lycka än att se ett barn le ett leende som man vet är av den ärliga sorten och inte tillgjort som vi vuxna försöker få till då & då. Vem vet det kanske är dom där pappakänslorna som börjar på att slå på vällingklockan i mitt huvud nu oxå det vet man aldrig. Det är tur för mig att jag har Moa att springa runt och leka med på olika leksaksaffärer ganska ofta så jag får den där extra kicken av glädjen i livet. Men efter några timmar är man helst slut och vill vila. Man skulle vilja låna 10% av dess energi som de har så man lättare kunde hänga med i alla svängar i shoppandet och lekandet lättare.

Men denna kväll slutade gott och med magen full av morötter som jag satte i mig av stor mängd så Lena höll på att tappa hakan då jag ens smakade på grönfodret och ännu mer att jag gillade det. Efter att jag lovat Lena att passa Moa på måndag så tacka jag för mig och begav mig till McD för lite kvällsföda av den mer onyttiga sorten. Nu ska man bara komma på nått kul för en snart 8årig tjej att göra på måndag med, får nog kolla vad som går på bio kanske eller nått.

Som tjejen i filmen jag nyss såg så bör man nog vårda och ta hand om dagen man befinner sig i som om den vore sista dagen i ens liv. Börja leva livet innan livet lever fan med en, men framförallt ge och få glädje i stora mängder och ännu större mängd kärlek för då tror jag att livet kommer levas längre och starkare, men även se motgång som lärdom för de får man ju med på köpet i de underbara liv vi fått en mycket kort stund på jorden...

En mycket lycklig PellePop med Elin som precis börjat leva livet...